FAMILJENYTTSe fler Dagens namn: Bruno

Kontakta NVP Tipsa NVP Om NVP Onsdag
17 juli 2019

Gunnar Lind vid hemmanet Gottholma mellan Gustavsberg och Farstabron, som brändes av ryssarna och aldrig byggdes upp igen. Idag finns en källare, husgrunder och rasade eldstäder kvar på platsen.

Veckorna när
öarna brändes

Kultur & Nöje 11:26 | 31 mars 2019

Bara enstaka byggnader står kvar i Stockholms skärgård efter ryssarnas härjningar 1719. I en ny bok beskriver Gunnar Lind i detalj hur skärgårdsbefolkningen drabbades.

Den elfte juli är det tre hundra år sedan 250 ryska fartyg tog sig över Ålands hav om natten och anlände till Arholma. Under fem veckor brändes och skövlades en stor del av skärgårdens bebyggelse, bland annat i Nacka och Värmdö.
Gunnar Lind, Gustavsberg, har kartlagt vad som hände i detalj och i en ny bok beskriver han såväl det politiska maktspelet som hur skärgårdsbefolkningen levde och hur de drabbades av härjningarna.

Det har tagit femton år av efterforskningar bland skärgårdens hembygdsföreningar och i tidigare publikationer för att få fram underlaget till boken ”Brända hemman”.
– Jag har samlat det till en berättelse som inte bara beskriver rysshärjningarna ur ett militärhistoriskt perspektiv, utan även berättar om befolkningen och hur det var att leva i skärgården, öarnas historia och bakgrunden till deras namn, säger Gunnar Lind. 
– Det finns också många historier som levt vidare och sägner, lokala traditioner och skrönor om vad som hände. 

Öar lämnades utan försvar
Den första fjärdedelen av ”Brända hemman” beskriver bakgrunden till härjningarna. Karl den tolfte hade dödats året innan och 1719 var början på slutet av det stora nordiska kriget.
– Ryssland hade skaffat sig en stark flotta och syftet med härjningarna var detsamma som i alla krig, att få till en fred på sina villkor, även om man gav Sverige skulden för att inte vilja förhandla.

I större delen av boken följer sedan en beskrivning av hur ryska trupper tar sig från ö till ö. I detalj beskrivs vilka gårdar, hus och lador de bränner, hur de förstör redskap och båtar, slaktar djur, bränner skog och trampar ner åkrar. 
Det svenska försvaret koncentrerar sig på att försvara Vaxholm och Baggenstäket och skärgårdsbefolkningen har att välja på att gömma sig eller fly.

Femtio öar beskrivs
I den första delen har Gunnar Lind fått med härjningarna av omkring 50 öar och platser — från Arholma i norr ner till norra Värmdö, bland annat Ingmarsö, Svartsö, Lådna, Hjälmö, Grinda, södra och norra Stavsudda och Möja.
– Ryssarna kom till Möja den 13 juli och brände eller skövlade alla öns tretton gårdar och torp. Längre in i Värmdö och i Nacka var det framför allt bebyggelse i närheten av vattnet som drabbades. Ryssarna rörde sig inte för nära fastlandet där det kunde finnas svenska trupper. 

Efter härjningarna fick befolkningen bygga upp sina gårdar igen. 
– De som drabbades fick skattelindring i fem till åtta år och efter tio år visar det sig att gårdarna fått upp produktionen igen, säger Gunnar Lind.

Boken ”Brända hemman” kommer att kompletteras med en digital utställning, som presenteras den 18 maj och som är anpassad till till exempel surfplattor. 
– Den blir en sammanfattning av boken och kommer att innehålla information om alla öar. 

I nästa del av boken kommer resterande delar av Nacka och Värmdö att beskrivas liksom de södra delarna av skärgården.

Annons Annons
UTSTÄLLNING
/link/ffa4fc6270e34005af67e908c76b2a62.aspx

Liten utställning i
väntan på museet

Porslins- och plastföremål visas
SOMMARBILDSTÄVLING
/link/6d8370dbda3b45bf8c61bfca2192c377.aspx

Tävla om presentkort värt 1 000 kronor!

Skicka din bästa bild till oss
MEST LÄST IDAG
MEST LÄST IDAG